hedangskolan

Nu har vi varit hemma i tre dagar, var av två varit skoldagar.
Den här resan kommer alla minns i hela deras liv.
   Dag 1: Vi åkte buss till Skavsta flygplats, där vi tog flyget till polen.Flygningen var jag personligen lite nervös för innan resan, eftersom det var första gången.Men när vi väl kommit upp i luften var det riktigt roligt, det kittlades i magen hela tiden.När vi kom till polen väntade en buss där för att ta oss till hotell Za Kolumniami.
Där vi fick kvällsmat innan vi gick och lade oss.
   Dag 2: Vi gick omkring halv tio till gammla stan och torget i Krakow. Vi spenderade hela dagen genom att shoppa, sola, äta glass och ha skoj.
Det fanns många gatumusikanter och " levande " människostatyer i Krakow.
När vi klockan 6 samlades för att äta var alla trötta och hungriga.
   Dag 3: Vi gick upp för att åka till den berömda saltgruvan i Wieliczka.
Saltgruvan tror jag alla uppskatade mer eller mindre. I princip alla slickade på väggarna eller golven.
Det var inte riktig som jag hade föreställt mig att det skulle vara eftersom att det var stensalt och såg ut som sten.
Jag hade tänkt mig ganska vita väggar. Guiden berättade om vad som hänt i gruvan sen den " byggdes".Hon berättade också om alla saltfigurer som bl.a gruvarbetarna gjort.exempel på statyer är små tommtar som skulle skydda gruvarbetarna och statyer av figurer ur polen och Krakow´s legender.
Efter lunch så gick vi på stads rundvandring i Gamla stan. Vi besökte bl.a en judisk synagoaga,den katolska Maria kyrkan och slottet i Krakow. I Maria kyrkan var det mycket fint, allt var utsmyckat i guld och väldigt högt i tak.
    Dag 4: Det var den här dagen som var den värsta men också interssantaste. Vi besökte en av de värsta platserna på jorden, Auschwitz 1 och 2. Att komma dit och gå där se allting, var mycket konstigt. Man fick en underlig känsla i kroppen direkt när man kom dit, onskan efter nazisterna liksom hängde kvar i luften. Man undrar ju hur något så hemskt kunde hände, och att det var för inte så länge sedan.
Det jag mest kommer att minnas är alla deras tillhörigheter och hur guiden berättade vad som hänt. Rummet som handlade om barn var det värsta. Guiden berättade hur hemskt de behandlat dem och då relaterade jag till minna små syskon och alla andra barn i världen. Tänk om det händer igen då kanske det är någon som man känner som hamnar i knipa och man vill ju inte att något ska hända dem.
Dag 5: Hemresan.
Vi lämnade hotellet vid nio tiden. Vi åkte till ett köpcentrum för att shoppa och äta lunch.
Sedan så åkte vi till flygplatsen och tog flyget hem till Sverige.
 
Det vi har sett och upplevt är något som satt spår i alla på ett eller annat sätt. Resan kommer vi att minnas så länge vi lever. Det känns konstigt att ha kommit hem, det är något som fattas liksom. Jag antar att man saknar gemenskapen och att alltid ha någon att prata med. Att prata om Auschwitz hemma är inte samma sak, för de även fast de försöker förstå så är det inte samma sak som när man varit där och sett allting.
Om man skulle samman fatta hela resa med fyra ord skulle det vara: skojig,spännande,varierande och givande.


Jelena.M.